2016-11-05
De senaste åren har jag närt en dröm om att få åka till Israel. Att med egna sinnen
få uppleva det heliga landet som man fick undervisning om i 50-talets grundskola.Hösten 2015 fick jag äntligen möjligheten och det startade en process inom mig som fortfarande pågår.
Jag fick börja med att friska upp mina kunskaper om landet. Kunskaper som var delvis influerade av massmedias ganska enögda syn på situationen i Israel idag.
Sist ut i Guds skapelse var ju människan som symboliseras av Adam och Eva. De levde enligt bibeln i trakterna av floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Därifrån spred sig deras arvingar ut över världen.
Genom DNA-forskning har man kunnat konstatera att alla nu levande människor härstammar från några enskilda individer som levde i östra Afrika för c:a 200 000 år sedan.
Vid utvandringen från Afrika måste de ha passerat just dessa områden i Mellanöstern där bl.a. Israel nu ligger. Som människors boplats har alltså Israel enormt gamla anor jämfört med Skandinavien.
De här trakterna och dess folk finns väl beskrivna i Gamla testamentet på ett sätt som saknar motstycke i andra delar av världen. Släkter, kungar, krig, städer, religion,
tempelbyggen o.s.v. Tusentals år före vår tideräkning.
Karakteristiskt för området är alla de krig som utspelats här genom årtusendena och som bara
fortsatt in i våra dagar. Det har alltid varit strid om dessa områden. Har det inte varit stamkrig så har det varit olika imperier som ockuperat landet. Judarnas närvaro sedan gammaltestamentlig tid är väl dokumenterad. Judarnas
första tempel i Jerusalem byggdes under kung Salomos tid för c:a 2900 år sedan. Redan då var alltså Jerusalem och tempelplatsen judarnas heligaste plats.
Judarna har alltid
fått strida för sitt territorium och så även då.
År 597 f.Kr. kommer den stora katastrofen. Babylonierna intar Jerusalem, plundrar och bränner ner templet
och delar av folket förs bort i fångenskap. I och med Jerusalems fall finns ingen självständig judisk stat förrän 1948.
Det judiska folket har dock funnits på
plats hela tiden fram till nu men under olika herrar. Under Jesu tid var det romarna som härskade här.
Vill man inte läsa Bibeln kan man istället ta del av alla arkeologiska
fynd som fortfarande görs och som bekräftar många av berättelserna i Bibeln. Några av världens äldsta städer finns dessutom fortfarande kvar i full verksamhet. Ett exempel är Jeriko som var bebott redan för
10 000 år sedan.
Geografiskt är det ett omväxlande land från bergen i norr med Hermonberget 2200 m. öh. till Negevöknen i söder. Med de bördiga slätterna
mot Medelhavskusten och med världens lägsta punkt vid Döda Havet 400 m under havsytan.
Den moderna historien är minst lika dramatisk som den på gamla testamentets
tid.
Efter första världskriget 1917 fick Storbritannien Palestina som mandat under Nationernas förbund. Antalet hemvändande judar ökade och därmed ökade spänningen
mellan dessa och arabiska palestinier.
Efter andra världskriget föreslog FN en delning av Palestina i en Judisk och en arabisk stat. 14 maj 1948 utropades staten Israel. Den arab-palestinska
staten utropades aldrig på grund av politiska oenigheter inom det arabiska lägret. Istället anfölls den nybildade staten Israel direkt av reguljära förband från Egypten, Transjordanien, Syrien, Libanon, och Irak. Israel
slog tillbaka attacken. I juni 1967 utbröt det så kallade sexdagarskriget. Israel anfölls av egyptiska trupper från söder, jordanska från öster och syriska från norr. Israel vann en total seger. I oktober 1973 var
det dags igen. Egypten och Syrien anföll igen. Israel slog tillbaka även detta anfall. All denna krigföring syftade till att utplåna staten Israel.
Efter dessa regelrätta
krig har Israel angripits och svarat på angreppen i ett otal mindre attacker från Palestinska grupper.
Västbanken är fortfarande ett omtvistat område. När Storbritannien
lämnade området 1948 ockuperade Jordanien Västbanken inklusive Jerusalem fram till sexdagarskriget då Israel i kraft av sin seger tog över området. Israel och Jordanien slöt sedan ett avtal som innebär att gränsen
mellan dessa stater numera går mitt i Jordanfloden.
Genom Osloavtalet är västbanken numera indelad i tre delar. A: Arabiska större städer (20 %). Där bor inga
judar. B: Arabiska byar och jordbruksområden (20 %). Där bor inga judar. C: Återstående 60 % tillföll Israel. Det mesta bergs- och ökenområden som endast är 3 % bebyggt. Här bor nästan uteslutande judar.
För att komplicera bilden ytterligare tillkommer de tre världsreligionernas anspråk på Jerusalem som helig stad.
Judarnas
anspråk finns ju redan från GT. Det var här man byggde sina tempel som blev navet för judendomen. Därefter kom kristendomen och gjorde Jerusalem till ett centrum för sin religion. Det var här Jesus dog och återuppstod.
Långt senare när araberna erövrade landet utsågs Jerusalem till muslimernas tredje heligaste stad. För att markera detta byggdes två moskéer på judarnas absolut heligaste plats, Tempelberget. Man kan fundera på
vad som hade hänt om judarna hade byggt en synagoga i Mecka!
Gallileen
Första morgonen, efter en sen ankomst i mörker
kvällen innan, stod jag vid stranden till Genesarets sjö. Jag var ensam, solen hade nyss gått upp och det var alldeles tyst och stilla. Sjön låg spegelblank. Man skymtade staden Tiberias som låg nedanför kullarna som glödde
i morgonsolen på andra sidan sjön och bakom mig tornade Golanhöjderna upp sig. Det låg en andlighet i luften som man nästan kunde ta på. Det kändes som ett varmt välkommen och det stod fullständigt klart för
mig nu att det här skulle inte bli en vanlig turistresa utan en verklig pilgrimsresa.
Första utflykten gick till Nasaret, staden där Jesus växte upp. Den är idag en helt
arabisk stad som ligger på västbanken.
På Jesu tid var detta ett litet samhälle med några hundra invånare. Vi besökte ett litet utomhusmuseum som visade hur
livet levdes på den tiden. Bl.a. en olivpress och en snickarverkstad. Det mest intressanta var dock spåren av en vinpress uthuggen i en stenklippa. Den var daterad till tiden kring år noll och anses vara bevis för att här har funnits
en vingård. När man då betänker att Jesus med familj bodde på gångavstånd från denna plats kan man föreställa sig att det kunde vara här Jesus sprang omkring som barn och insöp grunderna i skötseln
av en vingård. Han återkom ju sedan gång på gång i sina liknelser om verksamheten i vingårdar.
Här kände jag direkt att nya testamentets berättelser
blev väldigt närvarande. Här trampade jag mark som även Jesus hade nött med sina fötter.
Och det skulle komma mera.
Nästa dag började med en båtutflykt på Genesarets sjö. Denna sjö som flitigt nämns i evangelierna. Det var ju här i Galileen som Jesus huvudsakligen verkade. Han rekryterade sina lärjungar här, han predikade
här vid stränderna, han färdades här med båt och han till och med överraskade lärjungarna med att stilla en storm och dessutom gå på vattnet. Det är alltså inte vilken sjö som helst!
Vi besökte också saligprisningarnas berg vid norra stranden av sjön. Det var här som bergspredikan blev till. Det är en väldigt vacker plats med hänförande utsikt
över sjön. Man kan förstå varför Jesus valde just den här platsen.
I närheten ligger ruinerna efter staden Kapernaum där Jesus bodde sen han lämnat Nasaret.
Han bodde och verkade i en verklig idyll om man bara ser till miljön.
Från den här bibliska miljön bussades vi upp på Golanhöjderna där vi kunde stå
och blicka in över Israels ärkefiende Syrien som nu slits sönder av inbördeskrig.
Vi kastades på någon timme från nya testamentets berättelser till nutidens
råa våld. Ett våld som egentligen inte skiljer sig mycket från vad som skildras i GT.
Jordanfloden
Jordanfloden går hela
vägen från landet i norr till söder. Vi åkte för att besöka den plats vid Jordanfloden där man tror att Johannes döpare höll till. På vägen dit passerade vi en av världens äldsta städer,
Jeriko, som också innehar titeln att vara världens lägst belägna stad 250 m under havsnivån.
Jeriko är helt arabstyrt och man tillåter inga judar där och knappast kristna
heller så vi bara fortsatte.
Dopstället vid Jordanfloden var en speciell plats. Det står att när Johannes döpte Jesus sänkte sig en duva ner från himlen. Här fanns
också påpassligt två vita duvor sittande i skuggan under ett soltak!
Här kan man inte se något som kan göra skäl för namnet flod. P.g.a. kraftiga vattenuttag uppströms
var floden reducerad till en liten å mindre än 10 m bred. Motsatta strandkanten tillhör Jordanien. Gränsen går mitt i vattendraget. Det fanns inge fysiskt avspärrning men det var förbjudet att vada över dit.
Det pågick dop hela tiden här men det såg inte inbjudande ut. Vattnet var en brunfärgad soppa så där ville man inte bli doppad. Tur att man redan var döpt som barn!
En av många märkliga platser på jorden är Döda Havet. Här dör Jordanfloden. Inget vatten kan ta sig härifrån. Här fanns inget andligt att upptäcka men det
var kul att flyta som en kork på vattnet och smörja in sig med lera så att man efteråt blev len som en barnrumpa över hela kroppen. Förstår att många med hudsjukdomar söker sig hit för att få lindring.
Jerusalem
Så åkte vi då äntligen dit upp till Jerusalem. Upp är rätta ordet för den ligger uppe på en bergsrygg
800 m över havet. Staden är minst 4 000 år gammal och i området finns spår av människor sedan ca 300 000 år tillbaka.
Det är svårt att förstå varför
man grundade en stad just här. Halvöken, bergigt, utanför handelslederna och ingen tillgång till vattendrag. Det enda som fanns här var en källa med friskt vatten. En riktig avkrok där det måste ha varit svårt
att försörja sig och ändå blev detta en centralort och har sedan flera tusen år tillbaka en unik ställning såväl politiskt som religiöst. Judarnas och Jerusalems historia hör ihop sen gammaltestamentlig
tid.
Jerusalem kan jämföras med en mycket dyrbar juvel. Alla vill äga den även om det kostar blod och mänskligt lidande. Genom årtusendena fram till nutid har staden otaliga
gånger erövrats av de för tillfället starkaste härskarna i regionen. Invånarna har då ofta fördrivits eller slaktats så att gatorna flödat av blod. Staden har förstörts och byggts upp igen lika
många gånger. Vilket annat samhälle som helst hade varit totalt utplånat efter sådan behandling men inte Jerusalem. Den kommer hela tiden tillbaka.
Vår första anblick av Jerusalem
var från Oljeberget där man har en magnifik utsikt över Gamla Staden, Tempelberget och Kidrondalen.
Här hade Jesus samma utsikt med skillnaden att istället för ett judiskt tempel domineras
vyn nu av den guldtäckta Klippmoskén. Bygget av moskén år 691 på judarnas absolut heligaste plats är givetvis en klar provokation mot såväl judar som kristna och markerar att nu är det muslimerna som har
makten.
Getsemane, där Jesus tillbringade sin sista kväll i frihet, ligger också här på sluttningen ner mot dalen. Här finns en liten rest av urgamla olivträd som kan ge en liten
uppfattning av hur det såg ut för 2 000 år sedan.
Från att ha sett Jerusalem från höjderna klev vi via Jaffaporten så in i Gamla Staden med dess virrvarr av trånga
gränder som var fyllda av basarer, restauranger och turister. De kristna är en rejäl inkomstkälla för de i huvudsak arabiska affärsidkarna. Det var en spännande och intressant miljö. Här skulle man kunna spendera
flera dagar.
Vi besökte givetvis Gravkyrkan byggd på den plats där man förmodar att Jesus hängt på korset. Jag förväntade mig en speciell känsla och andlighet
när jag klev in i denna helgedom men det kändes bara tomt och innehållslöst trots en påkostad interiör. Har man byggt på fel plats?
Västra muren, eller klagomuren,
var också ett måste att besöka. Hårt bevakad av beväpnade poliser. Inte många bedjande judar där just då så det var lätt att gå fram till muren och se alla de tusentals små bönelappar
som var instoppade i murspringorna. Männen hade tillgång till större delen av muren medan kvinnorna hade en liten del, avskärmad från männen. Eftersom judarna förnekas tillträde till tempelplatsen har denna mur fått
bli ett substitut. Där sker nu deras tillbedjan till Gud. Måste vara frustrerande för dem.
Den plats som gjorde mest intryck på mig i Jerusalem var Trädgårdsgraven. Här
upptäckte man på 1800-talet en klippgrav och annat som skulle kunna ledas till att det var just här som Jesus begravdes i Josefs från Arimatea familjegrav. Här var en andlig atmosfär som var den starkaste jag upplevde under
hela resan i Israel. Det var ett förunderligt lugn och det kändes nästan som om tiden stod still här. En mycket speciell plats.
Knesset och Yad Vachem
Israel är mellanösterns enda demokrati. Vi fick besöka deras ”riksdag” Knesset och fick en grundlig genomgång hur demokratin var uppbyggd i Israel. Alla medborgarna i Israel, inklusive palestinier,
är proportionerligt representerade i Knesset. En sådan öppen demokrati finns inte i något annat land i mellanöstern.
Åker man till Israel bör man också besöka förintelsemuseet
Yad Vachem. Här får man en saklig och osentimental beskrivning av hur judehatet växte fram i Europa och som kulminerade i förintelsen. En aktuell och nyttig påminnelse men man orkar inte ta till sig allt. Det blir bara för mycket
av den nattsvarta ondskan. Den är som kvickrot. Den kan bekämpas på ytan så att den tycks vara borta men rötterna finns alltid kvar under jord och kan skicka upp nya skott närsomhelst.
Så hände också just när vi var i Jerusalem. Då inleddes den serie av knivattacker som sedan har fortsatt. Det är unga palestinier som på öppen gata rycker upp en kniv och försöker döda så
många judar som möjligt innan de själva blir nerskjutna av poliser. De har från barnsben fått lära sig att hata judar och att den som dödar en jude får hjältestatus. Dessutom får deras familj en rundlig
summa pengar. Pengar som bl.a. kommer från det bistånd Sverige skickar till Palestina. Ett Sverige som tar ställning för Palestina mot Israel trots att Hamas klart uttalade mål är att krossa Israel och judarna.
Israelerna lever under konstant dödshot. Just nu är där inget regelrätt krig men vem som helst kan när som helst bli knivhuggen eller nermejad av en bil eller dödad av raketer från Västbanken.
Netanya
Resan avslutades med några dagar i Netanya som ligger vid kusten strax norr om Tel Aviv. Utöver att det är ett modernt samhälle
är det en härlig badort med underbar strand och varmt Medelhav. Här kunde man slappna av och smälta alla intrycken från denna intensiva upplevelseresa. En resa som jag är mycket tacksam för att ha fått göra.
Jag kunde konstatera att Israel är ett mycket modernt land med fungerande demokrati och med en högt utvecklat näringsliv med bl.a. forskning och utveckling på högsta nivå. Samtidigt bär
man med sig en mångtusenårig historia som fortfarande påverkar nuet.
Jerusalem är ingen vanlig stad. Det är världens religiösa huvudstad!
Israel är inget vanligt land. Det är det heliga landet!